Hon är inte mallig vid nittio års ålder för alla sina insatser i politiken. Karin Andersson hoppas ödmjukt att hon har kunnat vara någon annan till nytta. Kvinnors villkor och barnens bästa har stått i centrum under hela Karin Anderssons politiska karriär.
Segern för Sveriges första jämställdhetslag vanns inte utan kamp, en kamp som Karin Andersson inte var rädd att ge sig in i. 1976 bildade Fälldin sin första regering.
Riksdagen hade beslutat att tillsätta en jämställdhetskommitté. Ordförandeposten gick med självklarhet till riksdagsledamoten och tidigare förbundssekreterare för Centerkvinnorna, Karin Andersson. Hon ledde arbetet att utforma ett lagförslag som skulle motverka könsdiskriminering i arbetslivet, säkerställa lika lön för lika arbete och stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden.
1978 sprack Fälldins regering på kärnkraftsfrågan. Jämställdhets-propositionen var klar men under folkpartiets korta minoritetsregering vände sig socialdemo-kraterna och resten av oppositionen emot vitala delar av propositionen och förslaget fälldes.
Karin Andersson fick en till chans att ge Svenska folket en jämställdhetslag 1979 när Fälldin återigen bildade regering. Karin Andersson utsågs till jämställdhets- och invandrarminister. Den 13 december 1979 kunde ett omarbetat förslag röstas igenom i riksdagen. Sverige hade fått sin första jämställdhetslag och JämO trots motståndet från halva riksdagen och den mansdominerade arbetsmarknadens parter.
- Ojoj, det finns finns mycket kvar att göra för jämställdheten, säger Karin Andersson, strax innan sin nittionde födelsedag.
Hon tycker att det är bra att männen tar mer ansvar för barnen, det berikar också deras liv. Det var inte för att kvinnorna skulle göra karriär som Karin Andersson engagerade sig för jämställdheten. Det var de vanliga arbetande människornas villkor hon ville ändra på.
Text: Anna-Karin Nyman