• / Nyheter
  • / ”Förenkla sponsring till flickor och damer”

”Förenkla sponsring till flickor och damer”

Regeringen bör se över den skattelagstiftning som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag. Vi befarar att många företag drar sig för att sponsra tjej- och damlag just för att det är svårare och betydligt dyrare, skriver flera C-politiker.

DEBATT | SPONSRING

Flickor slutar idrotta i en tidigare ålder jämfört med pojkar. Att påverka normer tar tid, men regeringen sitter på verktyg som snabbt skulle kunna användas för att minska de systembrister som i dag försvårar för tjejer och kvinnor att utöva idrott på lika villkor. Därför vill vi att regeringen tar fram förslag för att underlätta jämställd sponsring.

Det finns en koppling mellan flickor som slutar idrotta i tidiga tonåren och ökad psykisk ohälsa och ökad risk för benskörhet längre fram. Långsiktigt ökar detta även kostnaderna för staten. Varför är det fortfarande så här? Många faktorer verkar samspela, däribland sena träningstider, orättvis tillgång på lämpliga träningslokaler, bristen på utbildade tränare, sämre möjligheter att försörja sig som elitspelare, bristen på förebilder.

Tillsammans blir de orättvisa villkoren en tröttsam och ihållande motvind för flickor och kvinnor som idrottar. Men med skatteregler som förenklar jämställd sponsring skulle vi istället kunna bidra till att skapa medvind för dessa flickor och kvinnor.

Vi anser därför att regeringen har ett ansvar att se över den befintliga skattelagstiftning som i dag gör det dyrare och svårare för företag att sponsra damlag än herrlag. Det är ett strukturellt problem som Elitfotboll Dams generalsekreterare Linda Wijkström förtjänstfullt belyst den senaste tiden i media. Vi befarar att många företag drar sig för att sponsra tjej- och damlag just för att det är svårare och betydligt dyrare.

När ett företag sponsrar gör de en kalkyl för att se om sponsringen är avdragsgill. För att en sponsor ska kunna få avdragsrätt på en sponsorutgift måste utgiften vara lägre än värdet på motprestationen. Denna motprestation kan vara att den som sponsras exempelvis tillhandahåller annonsplats eller fribiljetter, vilket är mycket vanligt. Alternativt, att den som sponsrar själv aktivt använder sig av sponsringsinsatsen i annonskampanjer eller på förpackningar. Problemet, som blir särskilt markant inom damidrott, är att det omvända scenariot ofta händer. Att marknadsvärdet av motprestationen understiger sponsringsutgiften. Sponsorsumman som får avdragsrätt minskar därmed.

Som vi ser det är det skatterättsliga regelverket på detta område till stor del styrt av praxis som i vissa fall går tillbaka till 1970-talet. För en livskraftig och jämställd idrott behöver nu regelverket ses över. Det första regeringen skulle kunna göra är att tillsätta en utredning som ser över det daterade regelverket.

Fler åtgärder skulle kunna föreslås för att synliggöra ojämställdheten inom idrotten. Enligt riksdagens utredningstjänst saknas det i dag en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Regeringen borde verka för att en sådan nationell jämförelse kommer till stånd. Även kommunerna kan göra sitt för att minimera ojämnställda villkor inom idrotten genom att införa jämställdhetsbudgetering. Det är ett verktyg som kan bidra till att säkerställa att våra gemensamma skattemedel fördelas jämställt mellan flickor och pojkar som idrottar på lokal nivå.

Ojämställdheten inom idrotten börjar redan från de första knaggliga träningarna på småbarnsben och är ett problem som multipliceras över tid. Att föreslå lösningar som lyfter bort uppenbara skattetekniska hinder som står i vägen för jämställd sponsring är regeringens ansvar och borde stå högt upp på prioriteringslistan för en feministisk regering.

Sofia Jarl

ordförande, Centerkvinnornas Riksorganisation

Annika Qarlsson (C)

riksdagsledamot och jämställdhetspolitisk talesperson

Per Lodenius (C)

riksdagsledamot och idrottspolitisk talesperson

Publicerad 4 Jan 2017

Orginal artikel i SvD Näringsliv