• / Nyheter
  • / Jämställd idrott - det borde vara självklart

Jämställd idrott - det borde vara självklart

Idag hade Centerkvinnorna sitt första seminarium under Almedalsveckan.

Temat för dagens seminarium var jämställd idrott. Under samtalet deltog Linnéa Claeson, handbollsproffs och grundare till kontot @assholesonline, Linda Wijkström, generalsekreterare för Elitfotboll dam och Per Lodenius, riksdagsledamot för Centerpartiet.

Samtalet kom att handla både om ojämställdheten inom idrotten på strukturell nivå i form av att idrott som domineras av män får mer kommunalt och statligt ekonomiskt stöd , men också att det i nuvarande skattelagstiftning är dyrare, svårare och mer oförutsägbart för företag att sponsra damlag än herrlag.

När ett företag sponsrar gör de en kalkyl för att se om sponsringen är avdragsgill. För att en sponsor ska kunna få avdragsrätt på en sponsorutgift måste utgiften vara lägre än värdet på motprestationen. Denna motprestation kan vara att den som sponsras exempelvis tillhandahåller annonsplats eller fribiljetter, vilket är mycket vanligt. Alternativt, att den som sponsrar själv aktivt använder sig av sponsringsinsatsen i annonskampanjer eller på förpackningar. Problemet, som blir särskilt markant inom damidrott, är att det omvända scenariot ofta händer. Att marknadsvärdet av motprestationen understiger sponsringsutgiften. Sponsorsumman som får avdragsrätt minskar därmed. Och då blir det mer fördelaktigt för företag att sponsra mäns och pojkars idrott.

Centerkvinnorna anser att det skatterättsliga regelverket på detta område till stor del är förlegat, det är styrt av praxis som i vissa fall går tillbaka till 1970-talet. För en livskraftig och jämställd idrott behöver regelverket ses över. Därför vill Centerkvinnorna att regeringen tillsätter en utredning som ser över det daterade regelverket. Tyvärr har regeringen, som är väl medveten om problematiken, valt att inte utreda frågan.

Vi vill också se att det införs en nationell jämförelse som redovisar hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Enligt Riksdagens utredningstjänst finns inte detta idag, vilket betyder att kunskapen om den strukturella ojämställdheten inom idrotten är relativt låg.

När det gäller ojämställdheten på individuell nivå inom idrotten tar den sig framförallt uttryck i form av sexuella trakasserier, hat, och hot. Linnéa Claeson har under flera år spelat handboll på elitnivå men redan som ung tonåring fick hon ta emot sexistiska kommentarer framförallt efter matcherna i form av män som kontaktade henne via telefon eller internet.

En rapport från Riksidrottsförbundet från 2012 visade att drygt fem procent av unga idrottare i Sverige utsatts för sexuella trakasserier eller övergrepp inom föreningsidrotten, Av de utsatta var cirka 70 procent kvinnor eller tjejer. Samtliga förövare var män.

För att kunna arbeta mot det sexuella våldet inom föreningsidrotten tror Centerkvinnorna att det dels krävs en starkare kultur inom idrotten som har en nolltolerans mot sexuella trakasserier och sexuella övergrepp. Att tränare säger ifrån då publik skriker till spelare och att tränare inte tillåter spelare att använda ett sexualiserat språk, och att spelare på elitnivå tar ansvar för att vara goda förebilder. Det krävs också ett förbättrat stöd till de som utsatts för övergrepp inom idrotten, att de får stöd att anmäla brott och att klubbarna tar detta på än större allvar. För det krävs att varje klubb har tydliga och väl förankrade handlingsplaner som kommuniceras och följs.

Idag vet vi att tjejer i betydligt högre utsträckning slutar idrotta i en tidigare ålder än pojkar. De mår också sämre än pojkar under studieåren. Samtidigt är idrott en av de aktiviteter som förbättrar folkhälsan och kan förebygga ohälsa och stress. Vi måste ta detta på allvar och sätta in åtgärder som skapar en jämställd idrott på strukturell likväl som individuell nivå. Det är fråga om jämställdhet och allas rätt till hälsa.